På1300-talet
Nångång då var det en man som vart mördad, man släpade upp liket till en mosse i närheten och bestämde sig för att påla killen, en påle gick igenom hjärtat och dom andra två lite här och var...
Några hundra år senare ca 600 år...hittas han i mossen,ungefär i det skick han lämnades, nja 600 år sliter ju en aning på kroppen men det fanns fortf rester av muskler och inälvor och alla ben i kroppen fanns där även hans blonda hårsvall, alla kläder fanns kvar knappt nötta, jag pratar om bockstens mannen så klart,vi var på Varbergs fästning idag och där ligger han nu inglasad,tror inte att han i sin vildaste fantasi kunde ana nått sådant,men otroligt spännade för oss andra,snudd på mackabert.
Resan gick sedan längs me kusten en bit och in i skogen låg en eller snarare 4 små gårdar Äskehult.
Från 1600-talet är första gården, så jätte charmigt låg de bara där och vägen upp till den lilla byn va kantad av stenmurar och ihagen bakom gick arbetshästar och betade, vi möttes av en kvinna i hukle och gameldags kläder hon rensade landet med morötter och till sin hjälp hade hon en dräng,vi kikade runt i husen som var fint bevarade sen styrde vi kosan mot hotellet igen, på torget i Borås är de gamla fina veteran bilar som ställer ut i afton, vi köpte lite youghurt och en smörgås och satt och titta, vädret är kyligt och mulet och i morrn bär det av hemåt igen ska in i Falköping en sväng på hemväg, för att se på utsikten, för att jag e en ostälskare me kylväska, för att det finns museum me gamla motorcyklar, så alla e nöjda....
Undrar va han hade gjort bockstens mannen som retade upp någon så dant...
ilskna var dom hur som helst..
Det har varit en spännande dag på alla vis, Clara försvann en stund på fästningen men dök upp helt ovetande om uppståndelsen hon vållat, snart är det midsommarafton riktig Svensk på Kaplansgården i Härkeberga där jag en gång vart klöst så illa av en katt att jag nog än idag har ärret kvar 42 år senare... min mormors mamma skötte om gården och bodde där i huset bredvid i många år, det har blivit tradition i vår familj att åka dit och äta picnick se stången resas och alla fina dansare i folkdräkt dansa runt till lite gnissel, de hör liksom till..
för övrigt undrar jag sedan gårdagens besök på djurparken över påfågelns engelska översättning...inte riktigt rätt eller??.... :)
Några hundra år senare ca 600 år...hittas han i mossen,ungefär i det skick han lämnades, nja 600 år sliter ju en aning på kroppen men det fanns fortf rester av muskler och inälvor och alla ben i kroppen fanns där även hans blonda hårsvall, alla kläder fanns kvar knappt nötta, jag pratar om bockstens mannen så klart,vi var på Varbergs fästning idag och där ligger han nu inglasad,tror inte att han i sin vildaste fantasi kunde ana nått sådant,men otroligt spännade för oss andra,snudd på mackabert.
Resan gick sedan längs me kusten en bit och in i skogen låg en eller snarare 4 små gårdar Äskehult.
Från 1600-talet är första gården, så jätte charmigt låg de bara där och vägen upp till den lilla byn va kantad av stenmurar och ihagen bakom gick arbetshästar och betade, vi möttes av en kvinna i hukle och gameldags kläder hon rensade landet med morötter och till sin hjälp hade hon en dräng,vi kikade runt i husen som var fint bevarade sen styrde vi kosan mot hotellet igen, på torget i Borås är de gamla fina veteran bilar som ställer ut i afton, vi köpte lite youghurt och en smörgås och satt och titta, vädret är kyligt och mulet och i morrn bär det av hemåt igen ska in i Falköping en sväng på hemväg, för att se på utsikten, för att jag e en ostälskare me kylväska, för att det finns museum me gamla motorcyklar, så alla e nöjda....
Undrar va han hade gjort bockstens mannen som retade upp någon så dant...
ilskna var dom hur som helst..
Det har varit en spännande dag på alla vis, Clara försvann en stund på fästningen men dök upp helt ovetande om uppståndelsen hon vållat, snart är det midsommarafton riktig Svensk på Kaplansgården i Härkeberga där jag en gång vart klöst så illa av en katt att jag nog än idag har ärret kvar 42 år senare... min mormors mamma skötte om gården och bodde där i huset bredvid i många år, det har blivit tradition i vår familj att åka dit och äta picnick se stången resas och alla fina dansare i folkdräkt dansa runt till lite gnissel, de hör liksom till..
för övrigt undrar jag sedan gårdagens besök på djurparken över påfågelns engelska översättning...inte riktigt rätt eller??.... :)
Kommentarer
Trackback
