Livet i Haga

Jag ville så gärna prova min nya fina cykel, men jag hör till dom som vill ha en varm sommardag vindstilla och en bra känsla i kroppen när jag drar i väg.... Jag hade inte det idag utan redan efter väg 55 skriker jag högt i frustration över mina kassa händer , skriket hörs över Vappa gärden och ekar tomhet och ilska..... Jag trampar i vart fall vidare ganska ledsen o förbannad, först över sträckan jag tänkt mig och som Per oxå tyckte va vettigt - han vill inte ha hem mig igen, tänker jag därför föreslog han den.... Sen e jag ledsen över resten av vägen hem för att jag har som sendrag i händerna hela tiden kan inte hålla i det jävla styret på nått vis alls och jag tänker jämsides med ilskan att - jag ska gjuta i bly lr cement i dom jävla cykelskorna o hjälmen och sänka skiten i nå dyigt vatten.... Jag känner ingen som helst glädje i denna turen jag tog idag , jag är på inget sätt trött och slut bara arg o ledsen och konstaterar att den som säger ordet cykla till mig ligger jävligt pissigt till....nä jag tog en kortare sväng än jag tänkt från början. Och ja just nu är det inte läge att prata om detta på ett tag, ville hoppa av cykeln o strypa den lilla kvittrande fågeln efter vägen men han ville säkert bara uppmuntra mig... Men Per vet iaf när det är läge att inte säga nåt och han gjorde det med bravur o finnes han har lärt sig hanteringen av en förbannad Marie och han gjorde de så bra <3 men när jag nu ligger här efteråt kan jag glatt konstatera att det finns nåt jag e bra på " bonnsnyta" ja de kan jag iaf utan att misslyckas , hurra för mig..... Och till er som undrar , nä i sommar cyklas inget jävla lopp någonstans och jag tänker cykla själv när vinden ligger rätt och det är 25 grader varmt då och först då kanske jag cyklar igen och nä jag fattar absolut inget av cyklar mer än att dom har 2 hjul ...