Tar tag i sänggaveln biter hårt i läppen för att inte skrika när krampen kommer.... Kommer runt o sakta uppblir sittande på sängkanten tårarna rinner ner över kinden per hjälper mig på m byxor så jävla skit o inte kunna klä sig själv... Han vill hjälpa mig upp o snyftande säger jag att jag kan själv, me nöd o näppe tar jag mig upp står en stund väger in hur jag ska börja min väg mot toan, slukar värktabl och vet att knappt kunna torka sig på toan är en förnedrande känsla men lyckas härda smärtan till de. Får en stor förståelse för mina kunders känslor när man rycker in o hjälper till i dessa situationer hos dom . Gubben blir arg när jag tycker slaktmask är ett alternativ men när de till o me värker när tårarna kommer då är de inte bra i ryggen.....
Kommentarer
Postat av: Anna Adanir
Usch stackars dig, de låter som att de var jag för ett år sedan då jag fick disckbråck, fy sjutton va ont jag hade :(
Hoppas du kan få hjälp snart! kram
Trackback
