Livet i Haga

Sommaren har lyst endast med sin frånvaro liksom jag här..... Mycke tankar 99,9 om farmor, varit upp till Ulvsjö i tro/ hopp om att kunna släppa ut sorgen men... Nej för man biter i hop bara helt enkelt o lever på i tron om att det inte är rätt tillfälle men att det kommer, det kommer å då ska tårarna ut. Vem fan lurar man? Nedärvt från generationer så borde jag veta bättre, nedärvt från den lilla ödemarksbyn dit inte ens vägar fanns utan om man hade tur o myren höll så kunde man vintertid ta sig dit, där än i dag posten kommer 2ggr i veckan.... Förstår ni? Tror inte det så jag ökar på förståelsen, när vinden tar i på vintern o tempen stiger till -40 grader när det finns en snödriva under sängen och täcket har fryst fast av utandningsluften i läppen o hakan... Därifrån kommer generna att man biter i hop .... Det gör att man förstår lilla farmor lite bättre  eller mycke bättre, boken från det lilla atikvariatet i Täby är en otroligt om inte fantastisk tillgång för mitt eget bokskrivande, vilken tur för mig att farmor fick en skrivande lärarinna som ville dela med sig till eftervärlden om åren i ödemarksbyn<3