Döden i vitögat
Så var nog känslan,att se döden i vitögat.... Den blicken när man nästan kan ta på känslan att snart är det kört, några minuter till och allt är över... Såg den i dag , såg blicken och förstod direkt de är nära nu, riktigt jäkla nära. Det är ju inte så ofta man ser det överhuvudtaget i livet men rätt som det är... Nu, nu händer det snart, den känslan ... Han satt där mitt på vägen den STORA rovfågeln med klorna nästan genomborrade i asfalten och med sin farliga blick intensivt stirrande mot paddan som satt en bit i från , om paddan flackade med blicken för att försöka hitta en flyktväg är osäkert, säkert är ialla fall att rovfågeln tittar upp på mig och i ett flaxande far han ut på åkern och den säkert lättade paddan tackar paddguden för att han fått en chans att smita.... Kanske senariot inte blivit som jag befarat , paddan kanske utsöndrade ett äckligt gift som den stackars rovfågeln dött en sakta kvävande död av... Va vet jag , men just där i mötet vart de mäktigt och tydlig att det kanske bara lekte "arga leken" ....
